Jag kom fram igår, typ vid kl 1 på dagen australisk tid, alltså ca 5 på morgonen för er hemma i sverige. Alltså, ursäkta språket men det var en helvetes-jävla-skit-bajs-jobbig resa, 30 timmar alldeles ensam på ett plan - inte riktigt vad jag helst pysslar med.
Men på flyget till london satt jag brevid en kvinna som efter ett tags pratande visade sig vara katolik, då vare kört. Hon snackade bara om jesus resten av vägen.. suck. Men, bättre än ingenting!
På Heathrow var det sjukt svårt att hitta, men en bit fick jag iallafall sällskap av en go kille från linköping som också skulle till australien, men på en anna rutt liksom, inte samma flyg som jag, typsikt eftersom han var så trevlig. Men på det flyget så spydde jag nästan direkt (ursäkta känsliga läsare) och grät massa på toaletten, så himla mycket känslor som slog runt liksom. Sen somnade jag och sov otroligt nog typ 8 timmar så när jag vaknade var det bara 2 tim kvar till bangkok som jag OCKSÅ behövde byta vid. Vid det laget var jag inte så pigg och hade inte så mycket koll så jag tog mig bara dit jag skulle och så fick det vara bra så. Nästa flyg gick bättre och hade en jättetrevlig kvinna brevid mig som hade varit och hälsat på sin sjuka dotter i bangkok. Sista flyget till brisbane från sidney gick sådär, alltså först så tänkte jag att jag skulle försöka äta ett äpple iallafall eftersom jag knappt ätit nåt sen fiskbullarna hemma i stockholm, men det kom upp lika fort som det kom ner såå.. sen så missade jag flyget från sydney för att jag var tvungen att gå igenom en karantän och massa sånt skit och det tog aslång tid, plus att det är omöjligt att hitta på flyplatser eftersom man måste ta bussar överallt men tillslut kom jag dit jag skulle och en jättesnäll (svensk) tjej hjälpte mig att boka om biljetten och flyget gick bara en halvtimme senare, så det var lugnt.
Väl i brisbane fick jag snabbt en bussbiljett och en timme senare mötte andrea mig på Cavill Avenue, 32 timmar senare liksom. Kändes som jag skulle flyga förevigt. Men när jag såg Andrea så blev allt mycket lättare.
Nu är det andra dagen jag är här, kom ju igår. Allt har gått skitsnabbt, har redan varit och handlat mat, fixat internet, kontantkort, busskort och liksom gjort mig "hemmastadd". Det känns fortfarande overkligt och det är verkligen jättefint här, och alla är så himla trevliga. Alla säger "hey, how are you?" och sådär, man vet inte riktigt vad man ska svara liksom men det är trevligt.
Idag har jag också fått träffa Linnea och Terese som Malin och Andrea känner, dom var jättesnälla och roliga så det var skönt. Sen fick jag också träffa tre av deras amerikanske vänner, dom hetter Tyler, Damon och Max, snälla som också.
Har inte så mycket mer att berätta just nu, förutom att vi gick på stranden idag och det var jättefint, fast det är jättehöga vågor och dom har flaggor som visar vart man får bada och sådär, lite läskigt! OCH så ska vi till byron bay i helgen på surfkurs (AWEEESOME) och gå till något tokigt ställe som heter cheeky monkey tror jag, där man tydligen dansar på borden! (varsågod för infon mamma och pappa;) )
här är balkongen, nice huh? :D
(ni kan klicka på bilderna så blir som större)
utsikten (en del av den)
Jag tycker det är helt ok liksom ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar