Crybaby

Detta var jag för ca 15 min sen. Nu har jag lugnat ner mig. Det är glada tårar, så no worries.
Sa upp mig på jobbet idag och efter det kom dom.. tårarna alltså. För att jag haft det så fint och för att alla på jobbet vart så underbara och för att jag snart åker hem. Nu känns det så verkligt. Vet inte om jag vill åka längre! Men jag ska. Känns bara så trist, har liksom fått en vardag här så det är också "hemma" på nåt sätt. Jag har gillat att bli kallas Iz och fått lära känna så härliga människor som blir imponerade när man pratar svenska. Åh, har det så fint här.. pest eller kolera liksom fast på ett bra sätt... Äh, blir sjukt mysigt att komma hem men säger jag att jag inte kommer sakna Surfers och Australien så ljuger jag, inte mer med det. Im out.